stupid head me.

Finns det något skönare och härligare i hela världen än att jag har hoppat av högskolan? NEJ. Det finns det faktiskt inte. Det är så fruktansvärt kolossalt skönt att slippa deras idiotiska uppgifter där det man gör och lämnar in ALDRIG är bra nog för dom. Jag är nog helt jävla korkad i hela huvudet. Det verkar verkligen så. Undrar hur det kunde komma sig att jag skulle bli så fruktansvärt dum. Det ligger kanske i generna. Men vilka gener? Dom generna som bara fastnade på mig eller? Det dumma är också att när jag inte förstår, så förstår ingen varför eller vad det är som är så svårt. Det står ju klara besked i instruktionerna. Eller det är väl bara att skriva vad som ska skrivas. Men för mig är det inte så enkelt. Jag måste kämpa med all kraft jag kan finna inom mig och ändå så lyckas jag aldrig. Jag känner mig helt jävla meningslös, total värdelöshet. Igenkorkad rakt igenom. Idiot. Ta bara en sån sak som att min stora syster läser ut en bok på en natt då hon inte kan sova, eller boken är så spännande att hon bara inte kan lägga ifrån sig den. Jag kan också läsa en hel natt, men inte fan tar boken slut för det. ska jag berätta varför? Jo för att min hjärna e seg. Seg, seg, seg, seg, och korkad, korkad, korkad med plats till inget annat än sågspån. Och torkade grässtrån. Men mycket nytta jag har av de då… nu ska jag gå och titta på ett program om hundar. Och skjuta upp min värdelöshet tills efter programmet. Då tänker jag böla. Ja om det finns något kvar då. Ska nog dricka lite vatten först…

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0