Ord i blindo och lerklumpar i magen.
Ord i blindo och lerklumpar i magen.
Tiden som diskret passerar förbi.
Vinden som blåser,
Solen som skiner
Och strumporna som åker av och på.
Resan jag gör går mig obemärkt förbi,
Och för mig finns det bara ett stort djupt tomrum.
Varje dag är en utmaning mot en hård tuff värld,
Klumpen i magen den är alltid där.
Den skriker och bankar och river mig itu.
Jag orkar inte längre snälla sluta nu.
Visst finns det stunder då allt verkar så bra.
Men till sist är det ändå alltid klumpen och jag.
Den håller mig sällskap både dag som natt,
Och de vita små pillren dom ger mig inga skratt.
Jag tänker aldrig hoppa
För jag har inget mod,
Men jag önskar nog härinne
Att du lyssna och förstod.
Mitt liv det är en gåta
Helt utan några svar,
Jag försöker finna svaren
Men krafterna de tar.
Att leva utan mening
Är inget enkelt jobb.
Men ge aldrig dig sparken
För du är fin och bra,
Och någon annan människa
Hittar dig nog snart.
