jag har överlistat kråkorna...

det lönar sig att umgås med djur och lära sig ingående om deras beteenden, läten, fostran, flock osv.. osv... jag gick lungt längst med trotoaren då det plötsligt landar en kråka ett par meter framför mig. på marken ligger det en rund brun kula av något slag. min enda asosiation av föremålet var att det skulle vara en nöt. alltså kråkan har hittat en nöt, nu försöker den med desperata näbbhugg att antingen öppna den eller ta den med sig. och där kommer jag gående som tidernas största hot mot både den och dens lyxiga måltid. med desperata rörelser greppar den nöten med näbben och flyger upp i tryggheten på en stillastående bils tak. När jag passerar bilen får kråkan panik, och i all sin ångest så tappar den sin mat och nöten rullar åter igen ner på trotoaren. Den nu sura kråkan flyger upp i ett träd en bit framför mig och kraksar ljudligt åt sina kråkkompisar. Nu är attaken nära, jag känner det på mig och jag ser det i deras beteenden. Jag hör det på deras läten. Så jag skyndar mig, ökar på stegen och "KLUFS" där kom den. Två meter bakom mig ligger den avfyrade kråkskiten som i agrission var riktad mot mig.. Jag visst det, jag förstod, jag flydde, och jag klarade mig precis undan faran.... KRÅKJÄVLAR!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0