I min handväska
finns det alltid ett lepsyl.. eller det borde finnas det men ibland har oredan rövat bort dom och då lever jag i uytårkningens leda. ibland har jag ingenting annat i väskan än just lepsylet och om det då är borta så går jag omkring med en väska fylld av eko. Vilket i sin tur känns ganska så väldigt jätte onödigt så då kan jag lika gärna skippa väskan helt, men när jag då upptäcker att jag inte har någon väska så får jag panik och undrar var jag glömt den någonstans...
Kommentarer
Trackback