Linn Swartz

när månens sken lyser in genom springorna i persienen. bildar mönster på golvet med hjälp av trädet utanför. då ligger jag vaken. stirrar upp i taket och andas tungt. in genom näsan och ut genom munnen, precis som jag lärt mig. det sägs att det hjälper. Men jag fryser. varenda nerv i mig skakar som eplepsi. och trots tröttheten, är jag klarvaken.

funderar på saker som inte ska funderas på. varför är jorden rund? hur skapades egentligen människan? är religion bara ett påhitt, eller är det värt att börja tillbe, och om man börjar tro. kommer man då att tro på rätt gud, ha rätt religion. tänk o man tror att man gör rätt, fast egentligen är det helt fel. är vi egentligen dockor i någons dockskåp, eller celler på någons kropp. vi är en del av en människa precis som oss fast mycket större i oss lever det också människor fast mycket mindre. tänk om vi alla är boskap och snart ska förtäras som någons lyxiga måltid, kanske blir vi alla ett festligt julbord nu när det artar sig. eller så är vi alla framodlade bakterier i ett laboratorium. tänk om vi är en hemsk smitta ute efter att förgöra världens befolkning, ja inte vår egen befolkning utan den befolkningen som vi livnärar oss på, den som föder oss, vi små virus. vad händer egentligen när man dör. kommer man leva vidare någon annan stans eller återfödas. har vi egentligen någon själ. eller är vi bara vi här och nu och när vi dör rutnar våra kroppar och allt är slut. varför lever vi då. är det så att egentligen så lever bara jag. och allting som jag ser och upplever. alla personer som jag möter allt hittar jag på själv. allt är mitt eget skapande. eller är jag en del av någon annans production. hur hänger egentligen allt ihop. vet du? och om du berättar det för mig , hur vet jag då att din version är den rätta?

så kom då morgonen. den efterlängtade. Kaffet väntar på att få värma mitt frusna innanmäte. Koffeinet på att tränga sig in i alla partiklar, färdas med blodet likt syre och tillgodose hjärnan med denna falska energi. Jag gillar den, den påhittade vakenheten.

Behovet av att skapa. Göra något, vara kreativ. Skriva ord som aldrig blir lästa. Måla en bild för att slänga i sorteringen. Rita en streckgubbe som så småningom övergår i en klump av ut smetad blyerts, när pennan i min hand otåligt börjar röra sig i abstrakta mönster över pappret. Koreografera en dans i huvudet för att sen låta den stanna där och bara dansas av påhittade figurer i mitt medvetande med mig som ända publik. Det kommer bli succé. Jag ska resa mig upp i slutet och applådera, stående ovationer till något som egentligen aldrig har ägt rum. måla läppstift i olika nyanser över ögonlocken, bara för att. För att vadå? Nu skiner solen, i morse var det frost. Snart kommer snön. När det vita lagt sig tjockt över marken ska jag tända en eld. Inte för att smälta snön. Bara för att det är ofarligt. Ett stearinljus som brinner utomhus i sin ensamhet, som lyser upp. Jag har glömt saker, saker som jag lovat. Jag åker buss, sitter obekvämt i alla ställningar. Solen lyser rakt in i mina ögon. Mina skor är gula och idag ska jag nog låta en röd isglass få fröjda mina smaklökar för en liten stund.

-Vem har konstruerat de nya bussarna?

Det går ju inte att sitta bekvämt när det är så brett mellan sätena. Men det är ju bra att de nya bussarna är anpassade, anpassade efter vad? Feta personer. Långa personer. Men hallå tänkarna de korta personerna då.. när är det vår tur att få avnjuta resorna? Jag kräver kortplatser nu!

Skriv under här:

Linn Swartz

Vadå att man inte får vara otrogen, det är ju bara dina värderingar? Eller? Ja det är mina värderingar att man sårar inte medvetet en annan människa. Oavsett hur ”lockande” något annat är. Tycker man att man har rätt till att ligga runt, oavsett om det är endast en enda gång eller om det händer när man känner behovets begär slita i en. Då ska man inte inleda ett förhållande heller. Förhållanden grundar sig på trohet. Sviks den så är förhållandet inte sunt. Det är inte snällt att låta en människa ovetandes gå hemma och tro att allt är när där då egentligen bara finns en stor lögn. Däremot så finns det olika typer av förhållanden. Så är parterna överens om att såhär är det. Såhär lever vi o.s.v då handlar det inte längre om lögner, svek, och egoism, då är man ärlig och överens. Men det är ärligheten, det är den som måste finnas där.

För vems värderingar är då de rätta? Ja men vissa saker är rätt och vissa saker är fel. Ska man bara utgå ifrån varje individs personliga värderingar så skulle vi aldrig kunna döma någon i rättsystemet. För vem har egentligen rätt? Mina värderingar kanske säger mig att det är rätt att gå fram och smälla till någon på stan, att ta vad jag vill ha i affärerna utan att betala för det. att om jag känner för det så är det rätt av mig att avsluta ditt liv så att du inte finns mer. Det är rätt av mig att låta mina djur svälta, och sedan flås levande där de hänger uppoch ner, fastkedjade i taket. Det är rätt av mig att hålla mina barn instängda insolerade från omvärden behandlade precis så som jag tycker att de ska behandlas. Det är rätt av mig att göra precis vad fan som faller mig in, för vem säger att det jag gör är fel? Det är ju bara någon annans värderingar…