Linn Swartz

Sen är det dethär med människor och tåg. Alltså vad är det egentligen som är så fruktansvärt svårt att förstå? När man ska på ett tåg så ställer man sig inte mitt i öppningen och väntar på att folk ska gå av. Det är ju urkorkat, allt som händer då är ju att man blockerar utgången och allt blir otroligt osmidigt och resulterar i knuffar ,suckar och sura miner. Man ställer sig bredvid öppningen så att där finns en fin ÖPPEN ale av människor att passera för de avstigande. Man tränger sig heller inte sig in i tågen mitt bland alla avstigande, lugn för i helvete, man kommer få stiga på tåget, allt har sin tur. När man går av så ska man fortsätta att röra på sig även när man tagit detdär klivet ner på perrongen. Man kan inte bara stanna där för en filosofistund. Det fungerar liksom inte. Behöver man tänka ut var man är och vart man ska, eller ringa en vän vad som nu har fått en till detta plötsliga stopp. Så ta några steg till, bort från tåget och ha istället det som utgångspunkt för ditt nästa val utav färdriktning. När man sen kommer till dom där trapporna som man slipper använda sina egna benkrafter för att ta sig uppför, dom gör det åt en. Det finns folk som inte har tiden att stå där och vänta utan faktiskt måste ta sig upp eller ner för dom lite snabbare. Så alla stillastående latmaskar. Snälla var lata på rulltrappans högra sida, så att alla hurbullar har en chans att komma förbi. En sista sak i detta inlägg som borde vara självklart, på bussar och tåg, är det fullt så ge sittplatserna till dom som faktiskt behöver dom. Så jobbigt är det inte att stå upp ibland, samvetet borde vara värre, att sitta ner medan någon utan balans eller krafter försöker kämpa med att stå! Okej hej då!