Linn Swartz

Den bor en fyrkantig liten tant bara en liten bit från mig, strax efter att man rundat hörnet. Hon bor inne i en tunnel och är på så vis lite hemlig. Men en dag när jag vandra förbi så upptäckte jag henne där hon stod bredbent och kacksigt i sin gömma. Tanten är fantastisk. Hög som en tolle och smal som en glasspinne i trä. Och säkert över hundra år gammal. Men ändå har hon kommit in på min topp tio lista över mina stora idoler. När jag blir tant och över åttio år så ska jag bli precis som henne. En liten cool rappande tant med handväskan hängande på sned över ena armen. Jag ska le stort och visa mina blekta löständer, och så ska jag jaga ungdomar som är ute och ränner på stan. Och i min fin fina väska så ska det krylla av smaskigt godis i alla de smaker och former. Och så ska jag dricka öl, massor av öl. Fast inte så jag blir full å galen och springer över torgen och kastar av mig alla mina kläder och sliter av mig mina dyra stödstrumpor från apoteket.  För mina fina hängrynkor kan ju bli alldeles smutsiga och uppskrapade om dom släpar efter i marken. Och det är ansträngande för en gammal människa att tvätta mellan vecken. Sen är det kanske inte en sån härlig syn för människorna runt omkring heller. Jag ska bespara dom det eländet och istället bara vara cool. Bitboxa med en rosa hatt framför så folk kan skänka en liten slant och stötta min talang. Så ska jag bli stödmormor till barnen ute på skolorna. Jag ska komma dit och lära barnen massa hys och hur världen egentligen fungerar. Sen ska jag vinna Nobelpriset med dispens för jag har egentligen inte gjort något. Då ska jag tacka den fyrkantiga tanten, och sen ska jag få en egen plats precis bredvid henne och där ska vi två hänga på varsin spik i väggen, snacka skit och inspirera framtidens tanter.