Tänk vad super duper små mosters älsklingar har varit...
variationen i mitt liv.. ;)
Städning hos mormor augusti 2008...
Städning hos mormor oktober 2011
............................................................
jag vet att jag sa att jag skulle skylla på skånetrafiken om jag missade tåget, men jag var i god tid och nu har det gått över tiden så varf*n är tåget??
....va va va va va va va????
morgonstund har guld i mun?
vadå guld, det blir ju aldrig ljust ute.. ny dag och nya utmaningar som ivrigt väntar på mig. Jag är trött men har tvingat mig själv upp ur sängen och in i duschen. nu ska jag vandra bort till Maria station sätta mig på ett tåg och transportera mig själv till mormors place. Där ska jag slava och dricka kaffe. så varför är jag inte redan te genom dörren och med raska steg påväg dit? för att jag är lat och tänker att bara en liten stund till kan jag sitta ner. sen om jag missar tåget, vem är det då jag ska bli sur på? jo skånetrafiken såklart. även om det är en helt självförvållad försening så kan dom gått tapå sig mitt sura humör, det förtjänar dom!
katt som jag passar, sitter i ett fönster och tittar ut... tror att hon också undrar varför det är dag men helt mörkt. det kallas vintertid. vintern är bra. ja om det kommer massa snö och lägger sig på marken så att jag kan åka skidor runt runt runt...
innan, efter före, under
drömsand, sanddröm, sanndröm....
mardrömar, reflektionsdrömmar, kärleksdrömmar
nu är nattens timmar inne, nu är det dax att stänga ögonen...
En för händelserik dag har då äntligen passerat till den grad att jag känner tröttheten spira i varenda del av mig själv. Dagens funderingar har varit sura och bittra så dom behåller jag i säkert förvar inlåsta i mig själv.
men frågan kvarstår: vad gör man?
vad gör man när man inte har några svar?
vad gör man när man vill hjälpa men inte räcker till?
vad gör man när tårarna måste hållas tillbaka?
och vad gör man när skrattet otilåtet vill klinga?
vad gör man? vad gör man?
livet är en lång slingrig väg, följ den, låt den vara slingrig. blir den rak försvinner motgångarna. motgångarna behövs, det är genom dom som vi byggs. byggen är bra så bygg ordentligt. slarva inte! och hjälp andra att bygga sig själva. styr inte, men finns där för dom. Stötta, lyssna, finns!
följ vägarna, låt de mötas och låt de skilljas. LYSSNA!
FRIHET?
Någonstans vet jag att den gömmer sig...
.....................................................
kan ni snälla trycka mig ner?
Snälla kan ni låta mig vara?
Men snälla ni, lämna mig aldrig ensam!
Hur mycket mer kan gå fel på en dag? Det här har helt enkelt inte varit en dag värld att minnas!
klockan är 12.12
väckarklockan ringde 07.40 och idag har jag stoppat i mig följande: två stora glas smothie, två knäckebrödsmackor med mackrill, tre ( kanske fler, dom slinker ju ner så lätt så svårt att hålla räkningen..) baateller även de med makrill. två koppar kaffe med mjölk, ett daim, tre clementiner, en halvlitersflaska med ännu mera smothie, ett snickers, en halv pizza, en matlåda med mackaroner och cornbitar, kanske har jag i farten lyckats få i mig något mer som jag glömt bort.. meeen alltså jag tror att jag är skengravid, det eller jungfrufödsel!
sjung i mina öron, jag lyssnar!
....................................
Då ska jag med sanningens alla lögner documentera den minimala semestern i sveriges huvudstad. märklig plats att placera ett huvud på. huvud som normalt sett är placerade längst upp på kroppen. dethär huvudet är helt grafiskt felplacerat.
Lördag 13.05 sitter tillbaka lutad i ett grått säte längst bak i sj's fjärde vagn. melissa horn sjunger i mina öron och jag äter godis. vid fönstret sitter Anna och sover, eller så fejksover hon bara, vem vet..
man kan väll säga att det är tur att vi hamnade i just denhär vagnen, för utan oss hade medelåldern varit farligt hög. vagnen är full av rynkor! lite spännande är det endå att sitta i gångsätet och spionera på alla förvirrade söta små penissionärer. men för bekvämlighetens skull så önskar jag mig en fotpall. golvet är placerat långt under min ben längd så fötterna är strategiskt nertryckta i den lilla trådkorgsfickan på framförmig sätets baksida. det fungerar det med, i alla fall tillfälligt. allting fungerar tillfälligt. men det är de permanenta lösningarna som är värda att leta efter och finna.
14.30 tiden går sakta, tiden går fruktansvärt sakta. tiden går knappt inte alls. jag har tråkigt, är uttråkad, rastlös, sprallig.. nu har en minut gått. EN en minut är ingen minut. funderar på om fika vagnen även är utrustad med målarböcker samt någon form av färgat atribut att använfa sig av för att förverkliga bilderna i böckerna, fylla i noga, noga innanför linjerna. måla, rita tänka, låta tiden gå.
14.43 tror allvarligt att någon sitter och snurrar på klockan så att den går en minut fram och sen direkt två minuter tillbaka..
ps föresten så bara älskar jag offentliga toaletter...
söndag 08.23 godmorgon världen! nu har jag vänt och vridit mig hur länge som helst, så snart står denhär kroppen inte längre ut med att ligga kvar i sängen. Idag är dagen då det är dax att förhoppningsvis avsluta den svenska tjejklassikern. Det kan gå men det kan också misslyckas totalt.. självfallet så hoppas jag på det förstnämda! besvikelsen kommer vara stor om det visar sig att så inte är fallet. Men än så länge ingen besvikelse, bara ett stort sug efter frukost.. Så får nog ta upp min kropp ur sängen och masa mig ner till affären och införskaffa något riktigt nyttigt!
08.45 Så står jag då utanför den lilla mataffären. Jag är tidig och affären är stängd. Så typiskt! Men tur för mig så är det bara en kvart kvar att fördriva innan dom vrider upp dörrana inför min ståtliga entre. Så en mini promenad på det får nog de femton minuterna att skena iväg och så småningom lägga sig till ro någon annan stan.
11.35 står under marken med massor utav nyfunna vänner i löparkläder och väntar på det röda färdmedlet för transport mot lidingö
15.36 en hel tjejklassiker senare. nöjd sitter vi på bussen efter ett lopp genom terräng, milen gick uppför uppför uppför och sen lite lite nerför.. men mest gick det uppför, över stenar och rötter , genom gjord och in i träd. Nu är jag färdig med tjejklassikern. nöjd belåten och redo för nya utmaningar!
18.58 MAT!
efter att Anna har sökt igenom staden på lovliga manliga byten så fann vi äntligen en restaurang som serverade inte män utan mat. härligt med pinnarna mellan fingrarna så slank woken lätt ner i magen.
19.29 biljetten till flygtågen är införskaffad, nära att missa tåget så hör vi en gitlänsk röst som väcker oss ur dagdrömmeriet och får oss på plats. Nu sitts här stilla med varsin telefon som de fjortisar vi faktiskt är. ( eller Anna är fjortis, jag bloggar ju bara..)
20.35 KAFFE!
Måndag: Flygresan hem var trång. Jag var super trött i ögonen och mörkret berättade gång på gång för mig att det var dax att slå igen luckorna och välkomna nattens sömn. men först skulle vi lyfta, transporteras och landa. Blev hämtade på flygplatsen TACK! sen var resan slut. Jag har fått uppleva nya delav av Sverige, Äventyr i många former. Utmanat mig själv, och jag har klarat det!
Resan är slut, Nu börjar jag på nästa...
Lördag 13.05 sitter tillbaka lutad i ett grått säte längst bak i sj's fjärde vagn. melissa horn sjunger i mina öron och jag äter godis. vid fönstret sitter Anna och sover, eller så fejksover hon bara, vem vet..
man kan väll säga att det är tur att vi hamnade i just denhär vagnen, för utan oss hade medelåldern varit farligt hög. vagnen är full av rynkor! lite spännande är det endå att sitta i gångsätet och spionera på alla förvirrade söta små penissionärer. men för bekvämlighetens skull så önskar jag mig en fotpall. golvet är placerat långt under min ben längd så fötterna är strategiskt nertryckta i den lilla trådkorgsfickan på framförmig sätets baksida. det fungerar det med, i alla fall tillfälligt. allting fungerar tillfälligt. men det är de permanenta lösningarna som är värda att leta efter och finna.
14.30 tiden går sakta, tiden går fruktansvärt sakta. tiden går knappt inte alls. jag har tråkigt, är uttråkad, rastlös, sprallig.. nu har en minut gått. EN en minut är ingen minut. funderar på om fika vagnen även är utrustad med målarböcker samt någon form av färgat atribut att använfa sig av för att förverkliga bilderna i böckerna, fylla i noga, noga innanför linjerna. måla, rita tänka, låta tiden gå.
14.43 tror allvarligt att någon sitter och snurrar på klockan så att den går en minut fram och sen direkt två minuter tillbaka..
ps föresten så bara älskar jag offentliga toaletter...15.12 har vänt mig själv bak och fram. har fötterna i sätet och sitter på obefintlig plats i luften med ryggen lutad mot brickan där jag borde ha mitt kaffe, dessvärre för mig själv så har jag inget. jag hade men det försvann.
15.33 alla dessa kontrolant rumpor in my face! uppenbarligen har vi lyckats få de två platserna som är precis bredvid tågvärdarnas lilla samtalsrum. dom ränner fram och tillbaka in och ut ur det här rummet, så egentligen är det inte så konstigt att det är svårt att koppla av. Familjevagnen är lugn i gämförelse med dethär. och kontrolanterna är ett folkslag som flyttar sig i klungor. och hela klungor typ som klasar med vindruvor får inte plats samtidigt i det lilla samtalsrummet gjort för två personer. Så resterande av klanen står kvar i gången, alla vända in mot rummet. vilket då resulterar i att alla deras bakdelar då är riktade åt ett och samma håll. Mot mig i höjd med mitt huvud, nämen så koseligt!
23.51 så dagen avslutades härligt!
fick de två sista biljetterna till djungelboken på stadsteatern. längst fram, men fortfaramde bra. och jag vet att hade man haft bättre platser så hade föreställningen varit superb. Dock var vissa moment äklande, så som att krypa längst med golvet och äta upp banan resterna, FY! sen knäckte han huvudet av en råtta och drack dess innanmäte. min reaktion var högljud.
maten idag bestod av hötorgspizza, skrämande höga ljudnivåer i stimmet men dock slank halva pizzan ner. mitt sällskap lämnade även hon kvar en halv pizza. nästagång tänker jag föreslå en gemensam pizza i kampen att rädda miljön, ekonomin och minska på slöseriet.
nu ligger jag nedbäddad i moster Bissen's säng ska sova snart.. alldeles snart... ZZZZZzzz....
15.33 alla dessa kontrolant rumpor in my face! uppenbarligen har vi lyckats få de två platserna som är precis bredvid tågvärdarnas lilla samtalsrum. dom ränner fram och tillbaka in och ut ur det här rummet, så egentligen är det inte så konstigt att det är svårt att koppla av. Familjevagnen är lugn i gämförelse med dethär. och kontrolanterna är ett folkslag som flyttar sig i klungor. och hela klungor typ som klasar med vindruvor får inte plats samtidigt i det lilla samtalsrummet gjort för två personer. Så resterande av klanen står kvar i gången, alla vända in mot rummet. vilket då resulterar i att alla deras bakdelar då är riktade åt ett och samma håll. Mot mig i höjd med mitt huvud, nämen så koseligt!
23.51 så dagen avslutades härligt!
fick de två sista biljetterna till djungelboken på stadsteatern. längst fram, men fortfaramde bra. och jag vet att hade man haft bättre platser så hade föreställningen varit superb. Dock var vissa moment äklande, så som att krypa längst med golvet och äta upp banan resterna, FY! sen knäckte han huvudet av en råtta och drack dess innanmäte. min reaktion var högljud.
maten idag bestod av hötorgspizza, skrämande höga ljudnivåer i stimmet men dock slank halva pizzan ner. mitt sällskap lämnade även hon kvar en halv pizza. nästagång tänker jag föreslå en gemensam pizza i kampen att rädda miljön, ekonomin och minska på slöseriet.
nu ligger jag nedbäddad i moster Bissen's säng ska sova snart.. alldeles snart... ZZZZZzzz....
söndag 08.23 godmorgon världen! nu har jag vänt och vridit mig hur länge som helst, så snart står denhär kroppen inte längre ut med att ligga kvar i sängen. Idag är dagen då det är dax att förhoppningsvis avsluta den svenska tjejklassikern. Det kan gå men det kan också misslyckas totalt.. självfallet så hoppas jag på det förstnämda! besvikelsen kommer vara stor om det visar sig att så inte är fallet. Men än så länge ingen besvikelse, bara ett stort sug efter frukost.. Så får nog ta upp min kropp ur sängen och masa mig ner till affären och införskaffa något riktigt nyttigt!
08.45 Så står jag då utanför den lilla mataffären. Jag är tidig och affären är stängd. Så typiskt! Men tur för mig så är det bara en kvart kvar att fördriva innan dom vrider upp dörrana inför min ståtliga entre. Så en mini promenad på det får nog de femton minuterna att skena iväg och så småningom lägga sig till ro någon annan stan.
11.35 står under marken med massor utav nyfunna vänner i löparkläder och väntar på det röda färdmedlet för transport mot lidingö
15.36 en hel tjejklassiker senare. nöjd sitter vi på bussen efter ett lopp genom terräng, milen gick uppför uppför uppför och sen lite lite nerför.. men mest gick det uppför, över stenar och rötter , genom gjord och in i träd. Nu är jag färdig med tjejklassikern. nöjd belåten och redo för nya utmaningar!
18.58 MAT!
efter att Anna har sökt igenom staden på lovliga manliga byten så fann vi äntligen en restaurang som serverade inte män utan mat. härligt med pinnarna mellan fingrarna så slank woken lätt ner i magen.
19.29 biljetten till flygtågen är införskaffad, nära att missa tåget så hör vi en gitlänsk röst som väcker oss ur dagdrömmeriet och får oss på plats. Nu sitts här stilla med varsin telefon som de fjortisar vi faktiskt är. ( eller Anna är fjortis, jag bloggar ju bara..)
20.35 KAFFE!
Måndag: Flygresan hem var trång. Jag var super trött i ögonen och mörkret berättade gång på gång för mig att det var dax att slå igen luckorna och välkomna nattens sömn. men först skulle vi lyfta, transporteras och landa. Blev hämtade på flygplatsen TACK! sen var resan slut. Jag har fått uppleva nya delav av Sverige, Äventyr i många former. Utmanat mig själv, och jag har klarat det!
Resan är slut, Nu börjar jag på nästa...
solen skiner ute, solen skiner i mig!
jag har slagit mig till ro på bussen mot jobb. sista dagen idag innan det blir en mini tripp till stockholm för att förhoppningsvis ta sig i mål på tjejlidingöloppet, och med det ha klarat av en svenska tjejklassiker. jag är glad för mycket just nu. glad förväntansfull pirrig och uppochnervänd blandad.
Under sker, livet ler
and so it goes on and on...
det som inte fick lov att hända. det inträffade. skadan i mitt knä som tog bort mycket av glädjen från dansen. skadan som jag klumpgt nog självförvållat gav mig själv vid femton unga år. sjadan som jag trotsade, lurade och undflydde. skadan som jag viste fanns men som inte längre utstrålade någon smärta. jag borde ha vetat bättre men jag hoppade mina spagathopp, felfritt flög jag fram genom rummet, jag flög och det var härligt. så jag fortsatte. om och om igen flög jag. sen haltade jag hem. mitt ben smärtade och kunde knappt bära mig. med förhoppningen att jag idag skulle vakna upp smärtfri med gårdagen som en härlig dröm så somnade jag in. dessvärre var drömmen verklighet. jag hoppa, jag flög och skadan i knäet utövar åter sina metoder för att driva mig mot min smärtgräns...
..........................
Så har grandma and bela fått sig finfint besök idag. här har jag krypit omkring på golvet, ålat mig fram likt en förlamad mask. minst fem koppar kaffe har glatt slunkit ner i min mage, men trött är jag ändå. kanske var kaffet ett oberoendeframkallande kofeinfritt kaffe. men lönt!
gott var det i vilket fall, även om den uppiggande effekten tråkigt nog uteblev. men nu ska jag hem och städa i min egen lägenhet, och fylla upp min garderob med alla nytvättade kläder, så att ekot i garderoberna förhoppningsvis flytta och bosäter sig någon annan stans. mormor sjumger för glada livet höga toner rakt in till maten i kylskåpet. förhoppningen är väl att den ska bli glad då och sedan mirakulöst smaka några grader bättre.
nu måste jag gå till mitt tåg, känner på mig att jag kommer somna med munnen groteskt gapande, men det är detvärt :)
..............................................
är trött, är väldigt frustrerande fruktansvärt trött. håller ögonen öppna på den nivån det är möjligt. längtar till min svarta avrundade kopp med nybryggt kaffe som tålmodigt väntar på att jag ska anlända till jobb och avnjuta den.
idag missade jag bussen, hur surt som helst när det på helgerna bara går en buss i timmen, så kör den för tidigt. jag gick av den första bussen och såg hur min anslutningsbuss rullade vidare på äventyr och kvar ensam på trottoarkanten stod jag och svor tyst för mig själv. i rask takt fick jag vända om och gå hem för att förhoppningsvis hinna cykla ner till tåget. en stressad linn tar upp sin cykel ur källaren och rullar sedan snabbt ner för hälsobacken. den förut så stressade linn sitter nu på lunds central och har hur mycket överbliven tid som helst. nästa buss går om 40 minuter, synd att stället inte kryllar av nybädade mjula, varma sängar till alla de trötta morgon resenärer som befinner sig i olika nivåer av zombie tillstånd här på de obekväma träbänkarna..
en dag ska jag uppfinna något riktigt klyftigt, men nu ska jag luta mig tillbaka, stirra på klockan och hoppas på att den börjar gå riktigt fort.
tjipp!
