.............................................................

sitter här vid mitt lilla provosoriska köksbord och försöker tvinga i mig en torr brödbit som jag inte har det minsta lust att äta. men  man måste äta frukost, det räknas ju trots allt som det viktigaste målet på dagen. Nog för att min påsikt nog ligger lite längre åt kvällsgodis hållet istället ;) men jag lyssnar på experterna.
idag är det sovmorgon, men jag sov inte längre för det, utan när klockan brukar ringa, men idag var knäptyst då slog linn upp ögonen redo att ta tag i en ny dag. Så jag gör verkligen allting i slowmotion för att hinna med så lite som möjligt på så lång tid som möjligt. bortsett från mackan för den vill jag verkligen bara bli av med. helst slänga i soporna. men nej nej jag kämpar. teet som jag dricker är i alla fall smarrigt, synd att bara te inte räknas som en ordentlig frukost. Kira sover fortfarande i sin jag är en litren boll ställning, hon är nog övertacksam att det är sovmorgon, för mornar är verkligen inte hennes starka sida, hon skippar gärna dom om hon själv får välja. nu har jag bara en sak kvar att göra innan jag ska gå hemmifrån, fast jag är så långsam så blir jag klar så himla snabbt, jag måste komma på ett sätt att byta taktik!


...............

Så då är dörrarna öppnade. butiken är igång och jag fick tillbaka känslan av hur roligt jag verkligen tycker att det är med kunder, kundbemötande och kassa. Jag lös som en sol idag där jag gick runder i den öppnade butiken. Sög till mig energi av alla människor som var där och det känndes så fruktansvär bra. Fasikens vad jag tycker det är roligt :)
dagen bara spang förbi och innan jag viste det så var dagen helt plötsligt slut och det var dax att bege sig hemåt. Linn full av överskottsenergi i en liten lägenhet kändes inte som en bra ide, så det blev en runda i pålsjöskog först, kallt och härligt. men fötterna alltså, dom beöver verkligen regäla varma vinterskor. MÅSTE FIXA DET!!!!! för att springa omkring ute med fötter i material av is det fungerar faktiskt inte i längden!
men först ska jag sova på saken, TJIPP!

imorgon gäller det!!!

I morgon öppnar butiken!!!!!!!
spänning pågår. jag längtar, det ska bli så skönt att äntligen få komma igång med allt på riktigt :)
och stå i kassan, jag som gillar att stå i kassan det ska bli riktigt skönt att få stå där igen :)
Men innan den stora öppningen så väntar en skön natts sömn mellan fleece filtarna.
och så ska jag vinka av besöket som sitter här i min lägenhet och roar mig.  :D

.....................................

Gillar sitt jobb och sina nya arbetskollegfor :)

funderar över hundra saker,
och tycker att vinternär onödigt kall i år..

Kira är vcerkligen en vinter hund. hon älskar snö, hon är lycklig i snön, och det värmer mig att se henne må så bra <3


.-----------------------.

Kira är en blandning mellan schäfer och cane corso. Kira tror att hon är en gatukorsning mellan labbe (hon är besatt av mat), sankt bernad(typiskt betowen exempel när han skakar på huvudet och dreglet bara flyger...) och chiuvava (vill och tror att hon är sjukt liten, inte tar någon plats och utan något som helst problem kan sitta i knäet).. Kira har lite fel och behöver läsa på om de två raserna som hon faktiskt är skapad utav.

Foderbilen in my heart!!!

dingdong, låter det från dörren och jag förfryser i chocktillstånd, jag väntar faktiskt inget besök! Men på lätta tår smyger jag mig fram till dörren och öppnar dörrtitten i slovmotion så det inte ska höras ut. dörrtitthålet föresten som är typ det enda i min lägenhet som jag faktiskt når upp till.. jaja i alla fall, jag kollar ut och upptäcker att det är ingen där. UNGJÄVLAR! är första tanken som går genom mitt huvud, men den tanken röstas snart ner av en ny tanke att alla ungjävlarna är i skolan. och är dom inte i skolan så är dom hemma och är sjuka och då kan dom inte komma och ringa på min dörr. Så då kommer nästa tanke, vem fan ringde på min dörr?? med ett olöst mysterium går jag tillbaka till sängen och fortsätter titta på nyheterna, snart är ringandet på dörren förträngt ur mitt medvetande för en stund. men sen från ingenstans kommer jag på det. Jag hoppar upp ur sängen och springer fram till dörren, sliter upp den och mycket riktigt där står det. mitt paket från foderbilen med ett innehåll av femtonkilo hundmat. Wohoo. Tänk så nice att när man är utan bil så kan man få tunga saker som är väldigt otympliga att ta på bussen eller bära över axeln, hemkörda till dörren. underbart :D


Min mamma har köpt dom stövlarna som jag skulle köpa!!!!

men jag tror att när jag blir rik så skaffar jag ett par sånna endå..

.,.,.,.,.,.,.,.,.

frustrerad jag blir att jag inte kan gå hemmifrån när min hund är där. vist är man låst med hund och det viste jag om. men att vara låst med hund är inte samma sak som att vara låst med kira! Hon fångar ju mig. Jag älskar henne det gör jag verkligen men hon får ju faktiskt lära sig att vara i lägenheten tre timmar på egen hand och inte sitta och störtböla som om hon höll på att förblöda.

.........................................


stora äventyr och en väldigt superlång promenad för mig och min lilla vovve idag. klockan ganska exakt nio i morse gick vi ut genom ytterdörren och började vandringen ner mot stan för att möta mamma utanför biblioteket vid tio. biblioteket ligger så långt bort att det tar ungefär femtiominuter att gå dit i rask takt. Ungefär vid tio över tio dyker det upp en stressad mamma och kopplet till kira överlämnas från mina händer till mammas. jag går ivän in på biblioteket för att skriva ut ett papper. pappret skrivs ut och jag möter åter upp sällskapet utanför. Kira var hopplös, jätte stressad och överglad. Men hon lugnade sig lagom tills det var dax för mig att göra ett snabbt ärende på nästa ställe. Kira blir åter igen galen av seperationsångesten som hon lider av. men sen lämnade jag henne inte mer. men hon drog lite väl mycket ni kopplet för att det skulle vara bahaglit att hålla i. sen svängde mamma av från promenaden för att gå shoppingrunda på stan. och vi han inte gå mer än fem metrer så var kira hur lugn och fin som helst i kopplet. så det är så fort det är någon annan med så skiter hon i att uppföra sig. sen gick kira och jag upp för den branta backen och jag funderade över om hon kände samma mjölksyra i sina fyra ben som jag gjorde i mina två, eller om hundar helt enkelt inte reagerar på samma sätt av en uppförsbacke.. vi fortsatte vandringen ut på berga industriområde för att leta upp en djuraffär där med en mycket speciell och prisvär och superbra produkt som jag vill rekomendera till alla med hund, ja eller till alla som vistas ute när det är mörkt för man kan fästa den på sig själv också. det är en röd lysande lampa som lyser på båda sidorna, många sånna lyser bara åt ett håll. denna lyser ÖVERALLT! superbra. Är man ex ute i skogen när det är mörkt och har hunden lös så ser man inte hunden, men man ser lampan klart och tydligt och på väldigt långt håll. vi hittade affären och besvikelsen kom som ett åskmoln, beskedet var att lampan var slut. kunden innan hade också velat ha en men vänt tomhänt. tydligen är den väldigt populär. Men efter mitt tjat och butikschefen hämtats så visade det sig att det minsan fanns tre lampor till hemma, dom var bara gömda. så med viljan igenom och lampan i väskan gick jag glad och nöjd därifrån :) promenaden gick mot maxi, vidare över drottninghög genom den fina parken med dammarna där det blev massa extra bus och sen vidare hem. strax efter klockan ett var vi tillbaka innanför dörren här hemma, så det var fyra timmar av nästan bara promenerande. Kira gick raka vägen till sin korg och la sig. kira sover fortfarande... bra att hon blir utvilad för ikväll ska vi inviga den nya fantastiska verkligen prisvärda femtiokronorslampan :D

åter i trapphuset..

så då sitter jag här i mitt lilla trapphus igen. denhärgången fullt påklädd med mössa och vinter jacka och fodrade skor :p för kallt det är det.. den här gången gick jag ner och smälde igen ytterdörren också så att hon verkligen skulle höra att jag "lämnade" huset. och hon pep när dörren gick igen, det hördes ju ner men hon blev tyst snabbt. nu har hon varit tyst ganska länge faktiskt. ska se om hon klarar 20 minuter den här gången :D det har redan gått tio så ska bara sitta här tio minuter till.. men hallå liksom, grannen här nere har ju fåglar i sin lägenhet som väsnas bra mycket mer än vad kira gör.. jag hör hur dom sitter där inne och kvittrar.. :p

härlig solig dag :)



idag i detta fantastiskt fina väder som faktiskt är ute i dag så tog jag ut min hund på en lång promenad till den fina parken en bit härifrån. parken som jag blev så glad av att hitta men där besikelsen kom ganska snart efteråt, då jag fick reda på att det ska byggas massa hus där... men men då får man helt enkelt passa på att vistas där innan husen är byggda :)
Jag var på strålande humör och packade en väska med massa olika tyräningssaker och leksaker och godis och tyckte att nu ska vi träna :) Kira var också på strålande humör, dock ej på strålande nu ska vi träna humör. hon ville inte. och hon trotsade och hon tramsa och höll på och jag tappa allt mitt tålamod så när hon äntligen gjorde en sak räät gav jag upp. och vi gick vidare och busa istället. Kira den knäppskallen badade tom i en liten damm, jag trodde hon skulle få kramp och sjunka men hon simmade glatt runder där i det iskalla vattnet.. Så efter en totalt misslyckad träning, ett roligt bus ochj ett iskallt bad begav vi oss sakta men säkert hemmåt igen.. väl hemma är det dax för nästa övning, att lämna kira själv i lägenheten. så jag tar min lilla dator och går ut och sätter mig i tappen. jag hör lite gnyanden och pipanden innifrån, men inga enorma gråt attaker och inga skall. så jag sitter lugnt kvar i trappen och skriver på mitt lilla blogginlägg. men nu har kira suttit tyst i över tio minuter så nu ska jag gå in och visa att jag alltid kommer tillbaka.. tio minuter wow vilket framsteg :D
ps. nästa trappbesök tar jag jackan på för satan vad det är kallt :p

Skrivandets inverkan på mig.

Jag skriver alltså finns jag, eller? Nej faktum är att det ä inte så det är, jag skriver alltså känner jag? nja men nästan. jag skriver för att bearbeta min känslor, ja det är så det är. jag har så mycket i mig som måste få komma ut. det måste bearbetas, behandlas göras någonting av, på något sätt måste känslorna ut ur kroppen. Mitt huvud är så proppfullt av tankar exakt hela tiden och aldrig bara en tanke i taget utan säkerligen minst fyra stycken som delar på utrymmet, och har jag tur så håller det sig på den nivån av fyra tankar. det är okej, dom kan jag kontrolera. men när hjärnan börjar snurra på högvarv då fungerar det inte längre, något måste ut något måste ge plats åt något annat, något måste fokuceras på och det är då jag skriver. Jag skriver inte bara i bloggen, utan jag skriver på vad som nu råkar finnas tillgängligt. jag brukar nästan alltid ha en liten dagbok med mig i väskan, den skrivs i. hittar jag ett kollegieblock så skriver jag i det. ibland får ett gammalt kvitto duga. Jag skriver väldigt mycket brev till väldigt många olika personer, jag mailar folk och ibland skriver jag bara i huvudet, dvs det dokumenteras inte materiellt, utan stannar fortfarande kvar där uppe i knoppen. Jag skriver heller inte alltid om det jag tänker på utan jag börjar skriva om helt andra saker för då fokucerar jag på dom och då försvinner även den andra tanken. den som jag inte skrev, den som inte ska dokumenteras. Jag skriver, för när jag skriver då mår jag bra. och när jag mår bra är jag glad, när jag är glad så tycker jag om mig själv. Och när man tycker om sig själv kan man börja ta tag i världen :D

varför jag hamnade upp och ner det har jag faktiskt ingen aning om...



jag lånade mammas halloween dräkt lite.. :p



fast den klädde mig faktiskt inte så bra.. latex är inte min grej liksom :p


sen körde jag mamma och markus till sin fest, för jag kunde faktiskt inte låta dom visa sig ofntligt å som dom såg ut.. :p



så skickades dom iväg till festen och jag och kira tog en inte utklädd promenad i påljsjöskog. sen gick vi he och sov. och det bästa av allt när mamma ringde för dom skulle hämtas så stod bilen som tagit femton minuter att parkera, nästan helt själv på parkeringsplatsen.. så att köra ut, inga problem :D

...................................

så då är det bara tre timmar kvar till vi ställer tillbaka klockan en timme så att den blir två och denna natten blir extra lång för alla de stackare som jobbar nattskiftet. Dock inte  jag för jag jobbar inte, jag är bara vaken. Igår på tvn så sa dom det bästa på länge om ett bra sätt att tänka om man är osäker vilket håll man ska vrida klockan åt. jo nu är det ju efter valet så då tar regeringen tillbaka sina vallöften.. hahahahaha.. som jag skratta när dom sa det, så klockrent :p
just nu sitter jag på en annan internet sida och försöker att sätta ihop en fotobok, men min dator är så sjukt seg så den bara hänger sig på sidan hela tiden, så därför bloggar jag lite medan jag väntar. Egentligen skulle jag bege mig hemmåt idag för att samla ihop mina saker och packa ner dom så att jag är förberedd inför måndags flytten, Jag blev till och med erbjuden skjuts hem för att jag fattades de där kronorna. men här sitter jag nu endå, ensam i mammas lägenhet utan något som helst tecken på att jag försökt ta mig hem. jag har i alla fall samlat ihop en tia så resan imorgon blir inget problem :) och inatt ska jag agera taxi till mor det är därför jag är kvar. jag kör stor läskig bil och jag är inte säker på att jag gillar det. bara att klämma sig in i den lilla rutan på parkeringsplatsen tog mustenm ur mig och femton minuter av mitt liv gick åt på en jävla parkering.. suck... men men det gör inget, det är ju inte min bil som kraschas :p sen när dom ringer för att bli hämtade då kommer vi till problem nummer två. nämligen att backa ut bilen ur den lilla luckan igen... hmm.. mitt liv är fullt av problem :p

Kira <3



så har jag då lyckats ta världens bästa bild på kira..helt ärligt vet jag inte vad hon ser ut som :p men inte som sig själv i alla fall... :p



idag var kira och jag ute på en liten promenad där kira skulle sitta på så många olika saker som möjligt.. mycket bra träning mellan matte och hund om jag får säga det själv. hos oss stärks i alla fall banden och sammarbetet :D


armhävningarna!!!


ja så gick det alltså till och ni som trodde jag inte skulle klara det va.. de va ju lätt som en plätt ser ni väl :p















































okej jag erkänner jag ljög. om det endå hhade varit så lätt som i åvanstående video, tänk om den styrkan faktiskt fanns i mig.. men men jag höll min del av avtalet iaf, fast jag och mina armar ångrar bittert den statusuppdateringen på facebook, så får nog tänka efter mer än två gånger nästa gång.. :p
men här är den riktga filmen i alla fall, den som gav den riktiga träningsverken och mjölksyran i armarna, som by the way fortfarande är kvar.. mina armar är helt skakiga... :p


.................................................

Sitter här vid min mors köksbord och dricker kaffe ur en likadan kopp som jag själv en dag ska köpa på maxi fast i en annan färg. Denna är vit och jag tänkte köpa bruna. Det har börjat kurra regält i magen nu så blir nog snart att plocka fram osten ur kylskåpet och tillreda mig en liten macka att mumsa på. Innan jag åkte hit igår så skrapade sanna och jag ihop massor av mynt så jag skulle kunna betala tågbiljetten hit och sen tillbaka idag,vi trodde att det kostade tjugofem kronor enkel resa och tillslut så hittade vi femtioenkronor och vi trodde jag var räddad, sen fick jag två kronor till av sanna för det kunde ju hända att biljetten kostade tjugosex, så med femtiotvå enkronor på fickan gav jag mig iväg på min långa vandring mot vallåkra tågstation med min trogne följeslagare kira vid min sida. Det tog en timme att gå till stationen och det kändes som att vi aldrig kom fram, men uppenbarligen så gjorde vi ju det tillslut. så jag gick fram till biljettautomaten och tryckte in min slutdestination och fick en chock. resan kostade inte tjugofem, den kostade inte tjugosex heller. den kostade hela tjugonio f#ck#ng spänn, så jag fick stå där och lägga in tjugonioenkronor efter varandra och samtidigt fundera på hur sa#an jag skulle lyckas ta mig hem för nu är det alldeles för lite mynt i min börs. och allvarligt jag orkar inte gå till vallåkra det är ju svinlångt flera mil för att vara exakt och allt som fattas för min lyxiga pågatågsresa ska få äga rum är några futtiga enkronor..

.................................

så då har jag precis avnjutit sannas tonfisknågonting med spagetti. det var smarren, och väldigt, VÄLDIGT nyttigt..

. . . . . . . . . . .

så är det då ny dag och en dag närmare den efterlängtade måndagen. Till frukost idag blev det vaniljfil med nersmulat knäckebröd, ett glas apelsinjuice ocg en vitamintablet. blev ingen frukt till frukost idag jag fick offra den till tvillingarna för dom växer ju fortfarande uppåt så de va viktigt att dom fick den istället för att jag skulle få den och växa på bredden. jag är snart lika bred som jag är lång.. men som sagt, det nya livet, det nya livet. snart är det måndag :)
min farm på facebook är störd idag den snor mina pengar och min mat och jag vet inte vart dom hamnar (alltså syber pengar och mat, inget riktigt, skulle aldrig lägga in rikitga penagar i sånna fattiga spel..) så det är helt tråkigt att spela för att jag inte äger något, fast jag tjänar ihop till saker.. men det kanske löser sig och jag bara helt plötsligt blir jätte rik för att allt kommer tillbaka..
okej hej då!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0